No strings attached
Publicerat den

 
 
Blir annorlunda när man vet att man håller kvar i en person på grund av tryggheten, och inte utav kärleken.
4 år av trygghet, men inte av kärlek, eller?. ja , vem vet förutom jag. orkar inte med mer lekar, vem som kan såra vem mest, och vem som är gulligast och får tillbaka den andra först. Vem som orkar vänta längst med att ringa, den som klarar av att inte ringa när man är som fullast och gosigast inne på småtimmarna, den som är drygast, elakast, kan trycka ner den andra mest and so jävla on.
 
men mitt i allt det, så är det den jävla tryggheten, att alltid veta att oavsett tid, plats eller känsla, så kan jag ringa, så kan vi ses, prata om mina golv tak, kläder whatever. vad som, att ha nån å säga " jag saknar dig till", bara en sån simpel sak får en ju att inte radera.
 
är det ensamheten? jag undrar alltså. Har kommit i det stadiet att jag inte känner något, ni vet, så där tom på känslor? man vet inte riktigt hur man tycker, känner eller vill alls? utan man bara gör?. Det är ju den vidrigaste känslan jag vet.. Känns så bra när man verkligen kan sätta sitt finger på hur man känner, arg, förbannad, kär, dum i huvet, saknad, älskad, ja ni fattar.
 
en sak är säker, jag känner mig nästan fortfarande full sen igår, inte i kroppen utan bara i huvudet. Är
nog dax å sova nu, så jag hamnar i en bättre fas imorgon.
 
 
Daughtry – Life After You
Brandi Carlile – The Story
 






NAMN
 

MAIL


URL





Spara?

Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo