trasig, har jag varit sen dag 1, just nu är jag nedbruten. Känns som om all sorg bara dök upp på 2 sekunder. Bitchslapade mig i ansiktet, och nu är känslan tom igen. Så jävla tom?

 

känns som om jag förlorar allt en gång till, gång på gång. Men det handlar ju bara om dig, som jag igentligen inte ens bryr mig om så himla mycket?. Men det är nog bara känslan, att förlora något. Som gör så jävla ont, för det lilla hjärta som finns kvar, klarar inte av att känna den känslan.

 

håller mig gärna kvar så långt det bara går, men nu finns det inget att hålla kvar vid, det är DET som gör så förbannat ont. Käkarna gör så förbannat ont, att hålla tillbaka. Vill bara stå på en klippa och skrika.

 

skrika tills rösten går av.