dumma tankar kommer in men kan inte hjälpa det.
Ibland eller väldigt ofta har jag lust att följa dem tankarna helt,
men får alltid en extra tanke på hur många jag skulle såra, min
familj och så kommer alltid en tredje tanke efter, undra om det skulle
vara själviskt?

eller om man ska göra det utan att tänka ..

den här dagen började på toppen med ett samtal ifrån min bästa vän,
och slutade i katastrof, hatar det här, hatar killar och hatar folk som
aldrig kan bestämma sig, som inte bara kan försöka utan pratar
bort saker som ingenting. Hatar mitt tråkiga liv just nu, helt värdelöst
händer ingenting förutom jobb. Har lust å bli sparkad i huvudet och
vakna upp o inse att det här livet bara är en dröm. Vakna upp
2 dagar innan studenten då allting var nästan perfekt, lyckan då
var ju obeskrivlig

fan